Det hade dittills varit ett grå och kall sommar som inte tillåtit glassätande eller shorts den 5e juli, när jag vaknade av att solen sken in genom mitt fönster vid halv åtta på morgonen! Jag var lite risig från dagen innan, när vi hade fått cowboyhattar 4th of July till ära på ett tomt Boogaloo. Men efter att ha väntat en halvtimma på att Sainsburys skulle öppna och sen kastat i mig två smooties och en massa kitkat mådde jag mycket bättre. Så småningom kom jag hem till Frida, som inte mådde helt tipptopp. För att använda hennes egna ord:
 
Jag känner mig som en överkörd grävling. But I'm happy about it.
 
 

Bilder från när vi satt utanför området en stund och samlade oss.
 
Strax åkte vi in till Hyde Park. Vi tog en öl och sen började Kaiser Chiefs. Jag har hört dem lite förut, men nu är de lite nya favoriter. Kaiser Chiefs-mannen var så dryg och härlig inför faktumet att han var uppvärmning till någon, oemotståndligt.
 
 
 
Sen kom Bon Jovi på, han var skitbra. Brukar inte lyssna på honom varje dag hemma, men hans grej är verkligen live-spelningar känns det som. Körde lite covers mitt i skiten och gjorde mellansnack till en konstform.
 
 
 
Dagen efter var det STONES! Det var en massa bra förband, så vi försökte komma dit så tidigt som möjligt. Vilket blev typ 17 eftersom vi tog några öl hos Frida innan.
 
 
 
Vi satt på gräset i solen, som strålade lika mycket den dagen, med Temper Trap i bakgrunden. Vi hann precis se slutet på Palma Violets, som de hade gett en alldeles för liten scen.
 
 
 
Innan Stones spelade Vaccines på stora scenen, jag älskade det. Sjöng med i alla sånger typ. Dansade för mig själv när Frida gick på toa. Som för övrigt var kaosigt. Men det slutade med att jag också hann rusa till den enda fortfarande fungerande uppsättningen toaletter på andra sidan området med god marginal innan Stones gick på.
 
Och herregud, vad de gick på! Det var nog något av det bästa jag har varit med om, blir salig när jag tänkter på det. De sjunger fortfarande bra, det ger fortfarande en djävla show, Kieth är fortfarande Kieth och Mick är fortfarande Mick, de har fortfarande asballa kläder och de kan fortfarande få ett helt publikhav i helt blandad ålder att gå bananas. Eller så gick jag för bananas för att märka att alla andra var lugna.
 
Inte den panamahatten.
 
En ball side note var att Mick ropad ut "anybody here who was here in -69?" och en gubbe i panamahatt bakom oss svarade lugnt i samtalston ja.
 
Kort och gott, förra helgen var helt djävla amazing!

2 kommentarer

kurt

15 Jul 2013 10:30

Wish I was there

kurt

15 Jul 2013 10:32

Önskar ännu mer att jag hade varit där

Kommentera

Publiceras ej

Senaste inläggen

Arkiv